Förstasidan
Arnes lästest med kommentarer
Björns Blandning (gratis e-brev)
Månadens fackterm
Christers copywriterknep
Gunillas grundbultar
Görans guldkorn om programanvändning
Ingemars infall
Jurajs jokrar
Pers pärlor om svenska språket
Månadens citat
Sagt om Björns Blandning
Tidigare utgåvor
Populär Kommunikation (papperstidskrift)
Svenska Publishing-Priset
Kurser
GRAFISKA TORGET
>>För besökare
>>För utställare
Dina facktermer
Detta har hänt
Bokhandel
Press
Om de medverkande
Om företaget
Om webbplatsen
Kontakta oss
Sajtöversikt

 

Pers pärlor: Manligt och kvinnligt språk

Vilket ord skulle du använda om du ville beskriva att det var ett 30-tal personer på konferensen? Skulle du föredra cirka eller ungefär? Jag tror att det är en viss skillnad mellan användningen av orden i tal- och skriftspråk. Men jag vet att det är skillnader mellan kvinnor och män. Klicka på länken och läs mer. Läs mer

Pers pärlor: Och eller men?

När jag gick i skolan sa min svensklärare att man inte fick sätta komma före bindeord, till exempel "och", "eller" och "men". Bindeorden ersatte nämligen kommatecken, sa hon. Inte nog med det - många komman stör läsandet, ansågs det. Men i dag är läget en smula annorlunda. Klicka på länken och läs mer. Läs mer

Pers pärlor: Karlstad universitet?

Genitiv-s i svenskan har blivit ett allt större problem. Jag har till exempel lämnat in bilen på Eddie’s Lackering, där man gjorde ett utmärkt jobb med min plåtskada. Men apostrofen? Alla förstår visserligen vad det är fråga om, men många människor blir väldigt upprörda över detta och andra sätt att misshandla ärans och hjältarnas språk.
Klicka på länken och läs mer. Läs mer

Pers pärlor: Arbeta mot säljarna?

Svenska prepositioner är knepiga, sägs det. Varför måste det till exempel heta "i baren på ett hotell" och inte "på baren i ett hotell"? För en infödd svensk är det helt naturligt, men hur ska man förklara det för en invandrare? Jag har försökt och funnit att när man som här talar om en mindre enhet inne i en större så blir det först i, sedan på. Ett annat exempel är "i väntrummet på ett sjukhus".
Klicka på länken och läs mer. Läs mer

Pers pärlor: ”Hej skriver man till kompisar”

Någon klok människa har sagt att e-post bör liknas vid telefonsamtal. Och när vi skriver e-post i tjänsten så är vi ju inte lika formella som i gammaldags pappersbrev. Klicka på länken och läs mer. Läs mer

Pers pärlor: Skitrent?

Behovet av förstärkningsord är tydligen snuskigt stort. När jag växte upp -- det var förstås grymt länge sedan -- var det jätte- som gällde. Sammansättningar som jättestor och jättemycket var jättevanliga.
Klicka på länken och läs mer. Läs mer

Pers pärlor: Ett chip, ett chips och en chipp

Svenska Akademiens ordlista (SAOL) har utkommit i sin 13:e upplaga. En stor händelse, åtminstone för personer som skriver i Björns Blandning om svenska språkets utveckling.
SAOL har nu för första gången gett bokstaven w ett eget avsnitt. Och inte mindre än 10 500 ord har tillkommit, medan  5 500 har utgått. Bland de förra kan man lägga märke till bakstreck (\), vilket väl är en rimlig översättning av engelskans back slash.
Klicka på länken poch läs mer. Läs mer

Pers pärlor: Skrytfenor

"Det är vår målsättning" säger en partiledare. Men inte menar han det, inte. Han menar "Det är vårt mål." Fast "målsättning" låter pampigare och mer ambitiöst, på nåt vis. Den här onödiga förlängningen har fått den vedertagna beteckningen "skrytfena". Och inte blir det mycket bättre om man säger sig ha en "frågeställning" att komma med.
Klicka på länken och läs mer. Läs mer

Pers pärlor: DÖDS-KALLE och GRAV-IDA

Att avstava rätt är inte lätt. Och den som strikt håller sig till de avstavningsregler som faktiskt finns, kan råka riktigt illa ut. Ta ordet vinglas. Hur ska det avstavas? Det man först kommer att tänka på är förmodligen vin-glas. Men efter att ha tömt tillräckligt många vin-glas så ving-las det nog både hit och dit. Och ett avstavningsprogram är inte till mycken hjälp här. Programmet känner visserligen till att man inte får avstava ng-ljudet, men kan inte bedöma att vin-glas inte innehåller ett sådant.
Klicka på länken och läs mer. Läs mer

Pers pärlor: Fel betäckning?

Det gäller att använda rätt ord, eller som fransmännen uttrycker det: le mot juste (det schysta ordet). När jag säger "Grannen har samma bil som jag", reagerar barnbarnet, 10 år, och undrar om jag delar bilen med grannen. Det heter "likadan", påpekar hon.
Men det finns farligare exempel. Om läkare säger till patienten att "det är stor chans att du har sjukdomen", så måste det uppfattas som att det är hans förhoppning. "Risk" är naturligtvis den rätta beteckningen här.
Klicka på länken och läs mer. Läs mer

Pers pärlor: Komma, eller inte komma, det är frågan

Bruket av skiljetecken har förändrats med åren. Nuförtiden är semikolonet i utdöende, medan tankstrecket blir allt vanligare. Och reglerna för kommatering är inte så strikta längre, utan man sätter helt enkelt komma där man tycker att läsaren blir hjälpt av ett komma. Det får till exexempel anses tillåtet att sätta komma (och till och med punkt!) före bindeord som "och" och "men". Ett besvärligt internationellt problem är om man ska använda decimalpunkt eller decimalkomma. På engelska är det punkt som gäller och på svenska komma. I samband med penningbelopp kan en förväxling få ödesdigra följder.
Klicka på länken och läs mer. Läs mer

Powered by Webcore Dynamo - Web made easy