Förstasidan
Arnes lästest med kommentarer
Björns Blandning (gratis e-brev)
Månadens fackterm
Christers copywriterknep
Gunillas grundbultar
Görans guldkorn om programanvändning
Ingemars infall
Jurajs jokrar
Pers pärlor om svenska språket
Månadens citat
Sagt om Björns Blandning
Tidigare utgåvor
Populär Kommunikation (papperstidskrift)
Svenska Publishing-Priset
Svenska Webb-Priset
Kurser
GRAFISKA TORGET och FOTOGRAFISKA TORGET
>>För besökare
>>För utställare
Dina facktermer
Detta har hänt
Bokhandel
Press
Om de medverkande
Om företaget
Om webbplatsen
Kontakta oss
Sajtöversikt

 

Pers pärlor: Skrytfenor

"Det är vår målsättning" säger en partiledare. Men inte menar han det, inte. Han menar "Det är vårt mål." Fast "målsättning" låter pampigare och mer ambitiöst, på nåt vis. Den här onödiga förlängningen har fått den vedertagna beteckningen "skrytfena". Och inte blir det mycket bättre om man säger sig ha en "frågeställning" att komma med.

Det intressanta är att orden målsättning och frågeställning finns i svenska språket. Men då bör de användas i betydelsen "sätta ett mål", respektive "ställa en fråga". Man kan alltså säga att målsättningen var tidsödande eller svår, inte att vår målsättning är att göra något.

Men det finns värre exempel. Numera verkar det som om man alltid gör en "enkätundersökning", när man i själva verket bara gjort en simpel enkät. Och att presentera en utvecklingstrend är som alla förstår betydligt mer avancerat är att bara redovisa en trend.

Förr kunde man se skyltar vid vägkanten med texten "Vägarbete", eller helt enkelt en bild av en gubbe med en spade. Den intelligente bilföraren insåg då på ett tidigt stadium att här pågick det vägarbete, och det var nog lämpligt att sakta in en smula. Men i dag är alla (!) dessa skyltar utbytta mot fräscha varianter med texten "Vägarbetsområde". Till och med jag fattar att ett vägarbete kräver ett visst utrymme. Tala om skrytfena! Och vad kostar alla dessa nya skyltar? Och vem är det som betalar?

Min absoluta favorit har jag hämtat från en meny på en restaurang. Som alla vet är maten mycket godare om den presenteras på franska:

gröna haricots verts-bönor.

För den som inte är så bevandrad i det franska språket kan jag meddela att det ordagrant är fråga om "gröna bönor bönor gröna". Man behöver knappast sväva i tvivelsmål om vilken grönsak som ligger på tallriken!

Per Stenson

PS Jag har faktiskt också hört talas om svarta haricots verts!

p.stenson@telia.com

Fler språktips av Per finner du på <http://www.bergman.com>

Läs också Pers artiklar i varje nummer av vår papperstidning Populär Kommunikation
<http://www.popkom.se/page/7>

Artikeln ovan ingick i det elektroniska kunskapsbrevet Björns Blandning nr 4/2006 från Populär Kommunikation. <http://www.popkom.se/page/18>

©2006 Per Stenson och Populär Kommunikation

Printer friendly pageSkriv ut sidan

Powered by Webcore Dynamo - Web made easy